I tolv essäer behandlar Arne Mellberg författare och filosofer som Montaigne, Kierkegaard, Stagnelius, Mörike, Strindberg, Proust, Rilke, Sjöberg, Ekelöf, Lindegren, Benjamin, Derrida. Det gemensamma temat heter läsning: läsningens nödvändighet, dess tillkortakommande och dess otillräcklighet. Genom litteraturen blir vi införda i den långsamma läsningens fenomenologi, en läsning som inleds i lyssnande passivitet och avslutas i en aktivitet, som betyder läsningens slut.