Den svenske matematikern Arne Beurling knäckte på egen hand den tyska krypteringsmaskinen Geheimschreibers hemliga kod – en av andra världskrigets största enskilda bedrifter. Men vilka uppgifter utvann den svenska försvarsstaben ur avlyssningarna, svenskarnas viktigaste informationskälla när Nazityskland invaderade Sovjetunionen? Mellan maj 1941 och juni 1942 dechiffrerade Kryptosektion IV i en lägenhet på Karlaplan 4 i Stockholm dagligen upp till hundra telegram, som den tyska militärledningen utväxlade med de högre cheferna för de tyska trupperna i Finland och Norge. Telegrammen innehöll allt från osminkade lägesrapporter från fronterna till rent skvaller. Obehagliga sanningar för tyskarna, som förluster och motgångar, brist på ammunition och drivmedel, förtegs inte. Det är ett gigantiskt material som ingen ännu har gått igenom, men militärhistorikern Klaus-Richard Böhme har funnit hittills okända chefsorienteringar som sammanställdes veckovis åt de högsta militära cheferna och UD. Genom dessa sammanfattningar kan läsaren följa det första året av Nazitysklands fälttåg mot Sovjetunionen med svenska försvarsstabens ögon. Sedan upptäckte tyskarna att de var avlyssnade och informationskällan sinade, men då hade många svenska högre befäl redan hunnit bli övertygade om att Tyskland skulle förlora kriget.