När första delen av The Lord of the Rings kom ut i England hösten 1954 var det sjutton år sedan J.R.R. Tolkien hade gett ut Bilbo. Publiken hade nästan glömt honom och både författare och förläggare var närmast lättade över att fortsättningen äntligen var i hamn. Den hade svällt till ansenliga proportioner, eftersom författaren hade låtit fortsättningen på den ganska lättsamma berättelsen om hobbiten Bilbo växa ihop med en mytvärld som hade sysselsatt honom sedan första världskriget, en värld han byggt upp kring sitt livslånga intresse för språk och medeltida litteratur. Man tryckte en blygsam upplaga på några tusen exemplar. Resten är, som det brukar heta, historia.
Redan 1959 kom den svenska översättningen, en av de första i Europa. Sedan dess har kunskapen om Tolkiens avsikter och idéer vuxit betydligt. Inte minst tack vare hans egna brevsvar och kommentarer, och sonen Christophers outtröttliga arbete med att sammanställa hans kvarlåtenskap. Nu ger vi ut The Lord of the Rings, Ringens brödraskap, i ny översättning, med avsikten att både stil och val av namn ska ligga närmare vad Tolkien hade tänkt sig.

Med Konungens återkomst är nyöversättningen av trilogin fullbordad. Nytt med denna del är att det stora appendix som tidigare kommit ut separat, nu ingår i den tredje delen precis som i det engelska originalet, med alla de stamtavlor, regentlängder och historiska och språkliga "fakta" som Tolkien sammanställde som en fördjupning för dem som inte kan få nog av Midgård.