Alla människor råkar ut för rättsliga problem. Det kan handla om att man blir föremål för ett rättsligt krav eller upplever att ens ”rätt” har blivit kränkt. Ibland kan det hända att den som har en juridisk rättighet eller skyldighet inte alls vet om sin belägenhet, än mindre att denna situation består av eller inkluderar ett rättsligt problem. Som jurist har man måhända en viss benägenhet att vilja ”problemformulera” verkligheten. Av erfarenhet har jag kunnat konstatera att många (förmodligen de flesta) rättsliga problem löser sig tack vare ”ömsesidig okunskap”. Inte så sällan har parter i en rättslig relation gemensamt missuppfattat saken och agerar därefter. När ett rättsligt problem trots allt ska hanteras och förhoppningsvis lösas, är inblandade personer och parter i behov av kunskaper. Detta kunskapsbehov avser naturligtvis lagen som sådan och andra rättskällor (t.ex. rättspraxis). Det är dock viktigt att notera att den som ska tillämpa rättsregler också behöver kunskaper om det som kan kallas juridisk metod, d.v.s. hur den aktuella rättsregeln ska tillämpas på den verklighet som situationen handlar om. Den juridiska metoden kan beskrivas på olika sätt. I den här skriften har jag valt att visa de olika moment som ingår i en tillämpning av juridisk metod inom arbetsrätten. För mig finns det två skäl till detta. För det första har jag huvudsakligen sysslat med arbetsrätt i såväl det rättsvetenskapliga som det praktiskt tillämpande sammanhanget. För det andra synes den juridiska metoden bli särskilt tydlig i tillämpningen inom just detta rättsområde. Detta beror bl.a. på att det inom arbetsrätten avkunnas relativt många domar i den för disciplinen högsta instansen, Arbetsdomstolen. Det är – enligt min uppfattning – viktigt att se att den juridiska metoden är ett nödvändigt verktyg i alla typer av rättstillämpningssituationer: för att den som är part i en tvist ska kunna bedöma sin rättsliga ställning, för att rådgivaren i en problemsituation ska kunna ge ett relevant råd, för att domstolen ska kunna formulera ett korrekt domslut o.s.v. Den juridiska metoden handlar dels om en viss ordning i sättet att beskriva ett händelseförlopp eller ett problem, dels kunskaper om tillämpliga rättsregler så att det rättsliga problemet blir formulerat på ett rättsligt relevant sätt, dels kunskaper om tillämpliga rättsreglernas innebörd i syfte att den rättsliga slutsatsen ska bli korrekt. Denna bok är skriven för den som – utan att vara jurist – har anledning att tillämpa rättsregler eller förstå tillämpningen av rättsregler. Boken inleds med en ”bildlig” framställning i pyramidform av juridikens metod. I den följande framställningen går jag igenom de olika momenten i metodpyramiden, huvudsakligen utifrån en konkret rättstvist. Recensionsutdrag från Bibliotekstjänst BTJ-häfte nr 17, 2020 Lektör: Håkan Rosborg ”Arbetsgången vid en tvist i en arbetsrättsfråga kan te sig olika för en lekman och en jurist. Den lagmässiga utredningen med formuleringar anger bakgrunden med vidare arbetsgång i hela processen, väsentlig för båda parter. I Juridisk metod tillämpad inom arbetsrätten följer vi en nu äldre tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare från början till avslutande domstolsutlåtande. Författaren har delat in sin beskrivning i fem nödvändiga moment: Fakta, rättsligt problem, aktuella rättsregler, rättsfakta och dom. I de fem metodstegen beskrivs sedan intressanta situationer och vad de kan innebära i en tvist och formuleringen av sakframställningen. Exempelvis provokation, preskriptionsregler, parter från olika länder, klausuler, förtroendeman, bevisfrågan, felkällor, arbetsdomstolen, handläggningssteg, kollektivavtalens betydelse, bindande fakta.”… …”Boken passar i utbildningssammanhang samt för parternas handläggare. Tommy Iseskog är känd författare och föreläsare inom området.”