Detta är den fjärde och sista volymen i författarens tetralogi om stora teman i Nya testamentet. Böckerna har skrivits för att presentera en tolkning av Nya testamentet som håller jämna steg med seriös vetenskaplig forskning samtidigt som den konfronterar den troende med det nytestamentliga budskapets rikedom. Syftet är också att uppmuntra läsaren att inte bara vara en Ordets hörare; Nya testamentets budskap kräver en respons.
Volymen koncentrerar sig på den undervisning som finns i det fjärde evangeliet och första Johannesbrevet: evangeliets grandiosa upptakt, alltså presentationen av den eviga person som kallas Ordet och inkarnerades i Jesus, för att föra Guds kärleksbudskap till oss människor. Vidare nödvändigheten att bli pånyttfödda för att kunna komma in i det eviga livet. Presentationen av Jesus genom de olika ‘Jag är’-utsagorna, enligt vilka Jesus kan uppfylla alla människornas behov. Jesu undervisning som framställs genom ett antal metaforer för att ge ett större eftertryck på sina åhörare. Här behandlas Jesu konfrontation med sin ‘stund’ – korsets stund – och hur hans upplyftande på korset samtidigt blir vägen till Fadern och härligheten. Vidare diskuteras här hur Jesus visar sina lärjungar, hur man kan förbli i honom genom bilden av vingården och vinträden.
Två kapitel ägnas åt Första Johannesbrevet: Det första handlar om problemet med synden, där Johannes gör två till synes motsägelsefulla uttalanden: å ena sidan medger han att sanna troende människor syndar och å andra sidan säger han att de som är födda av Gud inte syndar och inte ens kan synda. Grundtexten ger svaret till detta problem. Det andra kapitlet handlar om Johannes två kriterier för att skilja mellan sann och falsk lära, en mycket viktig fråga i våra dagar.