Habsburgska riket var inte bara ett av historiens mest omfattande välden, utan också ett av de märkligaste. Bland annat beroende på att dess europeiska landinnehav inte hade tillkommit genom krig och erövringar, utan som en konsekvens av giftermålsförbindelser med furstliga dynastier i angränsande stater. Om dessa båda karakteristiska drag formulerades på sin tid ett par uttrycksfulla sentenser: ”I habsburgarnas rike går solen aldrig ner” – ”Andra stater må föra krig men du, lyckliga Österrike, gifter dig.” (Tu felix Austria nube) Habsburgska rikets existens omspänner en tidsrymd av nästan sexhundrafemtio år. Det träder fram i historien på 1270-talet för att upplösas i första världskrigets omtumlande slutskede 1918. Ur denna månghundraåriga era har här tagits fram tolv scenarier, där dramatik och tragik spelar huvudroller. Tillsammans ger de ett tvärsnitt av ett svunnet imperiums storhet och fall, av självrådiga härskares högt ställda förväntningar och bittra besvikelser, av mänsklig upphöjelse och mänsklig tragedi. Jan von Konow (f. 1922) fil.lic. (historia), statsheraldiker och chef för Riksarkivets heraldiska sektion 1975–81, styresman för Armémuseum 1985–88, f.d. major I.12 reserv, lärare i militärhistoria vid Krigsskolan, Karlberg, 1965–80. Ledamot av Försvarets Traditionsnämnd (sedan begynnelsen 1985). Omfattande författarskap i militärhistoriska och historiska ämnen.