Fotografen Sune Jonsson (1930–2009) stod för en humanistisk bildsyn, präglad av respekt för människor och en djup förståelse och känsla för de spår dessa människor lämnat i det omgivande landskapet. Omdömet kan i hög grad också gälla Sune Jonsson som författare. När "Hundhålet" utkom 1962 var det Jonssons tredje bok efter "Byn med det blå huset" och "Timotejvägen", och den första som inte innehåller fotografier. Det renodlade skönlitterära författandet skulle Sune Jonsson vid sidan av en omfattande fotodokumentär produktion återkomma till i romanerna "Brobyggarna", 1969, och "Stationskarl Albin E Anderssons" minnen som utkom 1974. Sune Jonssons prosa hugger och suger. Kargt och kraftfullt, med en saklighet som spänner stramt över känslor och stämningar, registrerar han de förkomnas vilsenhet i en värld utan nåd. Till återutgivningen av Hundhålet har fogats ett förord skrivet av skådespelaren, regissören, författaren, med mera, Olof Wretling.