"En gång hade de älskat varandra, men elden och hettan förvandlades till annat, en hund som bet och en katt som klöste." Henry är svensk reseledare i New York, på flykt undan sig själv. Marion är amerikanska – snabb, smart, neurotisk, krävande. De kan inte leva utan varandra. Men kan de leva med varandra?

På Manhattan går det inte att existera på sparlåga; stadens otåliga puls vibrerar i varje människa. Henry och Marion flyttar ihop och isär – och ihop igen? Som Marion säger: "Det blir som förra gången, jag ser det. Jag går på, lite klumpig, stora gester, stora behov, och han backar, tystnar, går bort, straffar med mera tystnad. Så dansar vi, hur dansar ni? Jag vill ha friktion, han vill ha lugn och ro. Jag dras mot människor, han drar sig undan." Efter sju år som reseledare i New York känner Henry att han har hamnat i en återvändsgränd. Han går i psykoanalys, men ligger i badkar i stället för på soffa, fast utan att egentligen komma till klarhet. Eller vill han inte, innerst inne? Vad är det han flyr ifrån?

På en intensiv och laddad prosa berättar Ricki Neuman om Henry och Marion – i bakgrunden ett febrigt, hotfullt New York, ofta präglat av det judiska, i förgrunden en kärlekshistoria.

---

Ricki Neuman: "Jag är född och uppvuxen i Stockholm. Studentexamen i Norra Latin 1966. Servitör, croupier, universitet, narkomanvårdare, förvirrad. Tolv år på Manhattan, på Upper West Side. Bartender, sightseeingguide, journalist, förvirrad. Prövade allt, mycket, en del, alldeles för lite, tycks det nu i efterhand. Hem igen. Reporter på Svenska Dagbladets kulturredaktion. Eget bås. Gift, pappa, mindre förvirrad, livrädd för att dö."