Denna bokserie började jag arbeta med för många år sedan, då jag samlade alla uppgifter jag hittade. När jag nu bläddrar i mantalslängder, födelseböcker och dödböcker med flera, så går tankarna till de personer jag träffar på som är för längesedan döda. Hur överlevde man, speciellt som kvinna på den tiden, när man födde ett barn och det antingen var dödfött eller levde någon vecka, någon månad eller kanske ett år och sedan avled. Eller när familjen drabbades av mässlingen, scharlakansfeber eller rödsot och flera barn avled inom samma vecka eller när föräldrarna avled och lämnade flera små barn efter sig, dessa hamnade då på fattigstugan eller hos släktingar som kanske redan hade många barn och inte ville ha flera munnar att mätta. Vilka fick då lida fosterbarnen eller de egna barnen? Frågan behöver inte besvaras, vid sådana tillfällen var det många små barn som fick lida. Det går inte att föreställa sig. En dag när jag plockade upp potatisen för vinterförvaring, började jag tänka på hur var det för 160 år sedan här i landet, på 1860-talet. Missväxt och svält och många både unga och gamla avled av undernäring. Många flydde landet till vad de trodde en bättre värld och del kanske lyckades medan andra misslyckades. Jag fick en bra skörd, tänk om jag kunde tagit en korg under armen och rest tillbaka i tiden och delat ut lite potatis och grönsaker. Samtidigt kunde jag ju intervjuat alla människor som jag träffade, nu finns tyvärr ingen tidsmaskin, därför har det varit svårt att få allt riktigt rätt. Ibland måste jag gissa, speciellt bland familjerna på gårdarna, ofta hände det att bondsonen gifte sig med grannbondens dotter och hur blev det nu? Tog sonen över föräldragården eller tog han över svärfars gård. Kanske har familjen hamnat på fel gård, och man flyttade väldigt mycket, speciellt torparna som ofta flyttade varje år. Jag bestämde mig för att placera familjen under en gård och inte flytta runt den för i så fall hade boken blivit ännu tjockare. Detta får ni som läser boken/böckerna ha överseende med, er familj kanske inte hamnade i rätt by, bodde kvinnan i en av byarna och mannen i en annan, så har jag valt den ena av byarna som familjen fick stanna kvar i och det var kanske inte där ni trodde er släkt kom ifrån. Det kommer att vara fel i boken så ska ni använda den i släktforskarsyfte så får ni kontrollera alla uppgifter.
Det är lätt att följa släktlinjen i boken för 1 är barn 2 är barnbarn 3 är barnbarnsbarn och så vidare.
När jag bestämde mig för att skriva en bokserie om byarna i Åryd och Hällaryds socknar hade jag kanske inte insett alla problem. Det svåraste var att försöka följa släktena, jag hade inte tänkt att boken skulle bli så ingående, men det var svårt att låta bli när man tyckte historien runt familjerna var så intressant. Hur man gifte sig, bondson med bonddotter, åldern spelade mindre roll, det verkade vara viktigare att hålla gården inom släkten. Detta var nog ett fenomen som var speciellt vanligt mellan bondefamiljer, även min far Per Hansson hade de tankarna, men de tog jag ur honom när jag gifte mig med min murare. Att han sedan tog över sin föräldragård och jag blev lite av en bondmora i alla fall, är en annan historia. Jag visste att det skulle vara svårt att få reda på allt på grund av att det idag inte finns den berättartraditionen som fanns förr, men det finns fortfarande några lite äldre personer som är villiga att hjälpa mig. Tyvärr satte Covid-19 krokben på mig, jag vågade inte besöka de äldre som jag önskade.
