Gwen Raverat (1885-1957) kom från akademikerfamiljen Darwin i Cambridge. Hon var äldsta dotter till astronomen George Darwin, Charles Darwins son. Som ung flicka blev hon passionerat intresserad av teckning och konst. På 1910-talet ingick hon i en litterär och musikalisk grupp som bestod av unga människor med en bohemisk, fri livsstil som hade kontakt med Virginia och Vanessa Stephens (senare Woolf och Bell) i London, som bildade Bloomsbury-gruppen. Gwen fick så småningom som en av få kvinnor en plats vid den kända konstskolan The Slade i London och där mötte hon sin blivande man Jacques Raverat. Hon levde under 1920-talet i England och Frankrike, bl a som vänner till André Gide och Virginia Woolf. Gwen Raverat kom att bli en av Storbritanniens främsta grafiker under 1900-talet. Hon ägnade sig trägravyr, en äldre teknik, som fick en renässans under 1920-talet tack vare hennes och andra konstnärers insatser. Under 1930-talet illustrerade hon böcker och var konstkritiker i den feministiska tidskriften Time and Tide. Hennes personliga liv var dramatiskt, men hon återkom alltid till sin konst som en mittpunkt i ett växlande liv. I den här biografin går författaren och konstnären Ulla Gabrielsson i Gwen Raverats fotspår i staden Cambridge och i det engelska slättlandskapet i East Anglia, Östangeln. Parallellerna mellan då och nu är många och Gwens bilder ger upphov till personliga associationer kring himlen som ett landskap i sig, kring Cambridge som rockgruppen Pink Floyds vagga och här ställs frågor om vår tid, antropocen, konst och aktivism, och vad eskapism i konsten kan tänkas vara. Boken är rikt illustrerad med trägravyrer av Gwen Raverat.