Dagbok 1943 (ISBN 978-91-639-2048-6): I Februari 1943 hemkallades den finske ministern G. A. Gripenberg från sin befattning som Finlands sändebud vid den Heliga Stolen i Rom. Han skulle istället utnämnas till minister vid finska beskickningen i Stockholm. Det andra världskriget var inne i ett avgörande skede. De tyska framgångarna – så vanliga under de tidigare krigsåren – var nu sällsynta. Sovjetunionen uppvisade påfallande militär styrka. Finland, som var allierat med Tyskland, önskade nu en ny inriktning på sin utrikespolitik genom en närmare anknytning till USA och Storbritannien och genom fred med Sovjetunionen. Gripenberg återger initierat det diplomatiska spelet mellan stormakterna och skildrar Finlands utsatta situation. Själv är han hela tiden övertygad om att Tyskland kommer att förlora kriget. Han låter oss även följa honom i arbetet på legationen i Stockholm i det neutrala Sverige. Dagboken flödar av porträtt av makthavare i såväl Finland som Sverige. Även hans mer privata umgänge med släkt och vänner ges utrymme. Med kritisk blick tecknar Gripenberg sin omgivning. Marskalk Gustaf Mannerheim var en av Gripenberg förtrogna. Dagboken ger intressanta inblickar i Mannerheims högkvarter i Sankt Michel. Dagbok 1944 (ISBN 978-91-639-2049-3): Den finska strategin att komma ut ur kriget var att uppnå separatfred med Sovjetunionen utan att bryta det »vapenbrödraskap« landet hade med Tyskland. Denna strategi visade sig fruktlös. Sovjetunionen vägrade fredsförhandlingar och krävde att Finland omgående skulle bryta med Tyskland. Den militära styrka som låg bakom Sovjets krav manifesterades i offensiven på Karelska nästet sommaren 1944, en offensiv Finland inte kunde stå emot. Gripenberg försökte med alla till buds stående diplomatiska medel öppna för samtal, vilket lyckades i slutet av augusti Då fick han träffa madame Kollontay, den sovjetiska ministern i Stockholm, för överläggningar rörande de sovjetiska villkoren för ett vapenstillestånd. Dystert konstaterade han i sin dagbok för den 15 september 1944: »Strax efter 10 fick jag meddelande om, att vi nu äro i krig med Tyskland[...] Alltså: krig med Ryssland, England och Tyskland!« Gripenberg för läsaren genom ett av Finlands svåraste år utan att förlora perspektivet på de övergripande skeenddena. Likväl förmår han gestalta vardagslivet och dess förtretligheter i krigets skugga. Dagbok 1945-1946 (ISBN 978-91-519-0122-0): Vapenstilleståndet med Sovjet och brytningen med Tyskland - och fördrivandet av tyska trupper ut ur Finland - skapade inte det lugn och den framtidstro många säkert hade hoppats på. Gripenberg upprepade sin uppfattning om att Europa - och Finland - gick svåra tider till mötes. Som ett mörkt moln tornade Sovjets expansiva politik upp sig. Ett jättelikt »München« hotade att inträffa, menade han. Storbritannien och USA ville till varje pris undvika ett fortsatt krig. Även om detta krävde att de östeuropeiska småstaterna utlämnades åt sovjetisk maktpolitik. Detta faktum uppfattades utnyttjas av Sovjet på ett liknande sätt som Hitler hade utnyttjat Chamberlains appeasementpolitik i München 1938. Farhågorna förstärktes genom Sovjetunionens politik mot Finland, som innebar en hårdhänt styrning av landet kombinerat med framtvingade rättegångar mot politiker vilka förklarades vara personligen ansvariga för fortsättningskriget. Till den bristande framtidsbron bidrog även det faktum att representanter för kommunisterna kom in i regeringen. Det aristokratiska väldet, manifesterat av de gamla adelssläkternas stora inflytande, höll på att upplösas. Gripenberg såg sin ställning som hotad och räknade med att inom en nära framtid tvingas lämna sin befattning. Detta skulle dock inte hända!