Med sina frimodiga lån, både från populär- och finkultur och med sina citat och konsthistoriskt överraskande omtagningar är Dick Bengtsson (19361989) en given nyckel till det sena 1900-talets konst och dess försök att utmana modernismens konventioner. Som få andra har den självlärde Bengtsson med sitt fragmentariska måleri och sina mystiska installationer inspirerat och fascinerat en yngre generation konstnärer. Med sina tecken och sina uppfordrande svastikor och sitt av strykjärn patinerade måleri framstår han som en bildstormare men också som en rationell romantiker, lika komplex som lekfull, lika frimodig som sträng. Bengtssons måleri och installationer drabbar med stor gåtfullhet och in sveper minnet av det förflutna, samtidigt som detta minne förebådar ett välfärdsland på väg in i en okänd, mörk framtid. Förutom ett generöst bildmaterial med reproduktioner av cirka 80 målningar och ett tjugotal fotografier rymmer boken om Dick Bengtsson, som ges ut i samarbete med Sveriges Allmänna Konstförening och Moderna Museet, essäer av Lars Nittve, Douglas Feuk, Ola Billgren och Karin Mamma Andersson.