Liberaler, kommer vi att upptäcka, ska inte bara undvika att irra bort sig i den mörka, djupa skogen där populisternas lockrop ekar. De måste också våga lämna upplysningens raka alléer och symmetriska buxbomshäckar. För bortom harmonin och förutsägbarheten finns ett vildare, öppnare och mer romantiskt landskap. Ett där igelkottarna rullar ihop sig av rädsla, medan rävarna vigt och nyfiket pilar in och ut ur skuggorna.

I stora delar av världen har liberala ideal och rörelser lidit oroväckande nederlag. Hur ska den som ändå tror på individen och friheten lyckas hålla sig upprätt genom denna kris? Om liberalismen ska överleva krävs självrannsakan och vitalisering av ett förlorat etos.

I Det öppna sinnelaget – och dess fiender tar Gina Gustavsson med läsaren på en upptäcktsfärd genom seklerna, från 1700-talets franska salonger till folkomröstningen om Brexit 2016. Här finns Germaine de Staël och Benjamin Constant på flykt undan Napoleons tyranni, John Stuart Mill och Harriet Taylor som längtar efter frihet i både det privata och offentliga livet, och Isaiah Berlin och Anna Achmatova som möts en vinternatt i Leningrad när kalla krigets skuggor kryper allt närmare.

Gustavsson finner i dessa liberalismens portalfigurer rötterna till ett liberalt etos som förenar förnuft och känsla, men också en varning: Även i de mest liberala samhällen pågår en ständig dragkamp mellan öppenhet och slutenhet, och för att värna om individen och friheten måste slå vakt om det öppna sinnelaget.