Den här boken om runmaröbornas liv genom tiderna bygger framför allt på deras egna berättelser tillsammans med gamla fotografier från släktalbum men också annat historiematerial. I boken möter vi inte bara öborna och deras strävsamma liv som fiskare, jägare, bönder och lotsar ute i havsbandet utan också alla andra som kom till ön; män från andra håll i Sverige som mer eller mindre frivilligt värvats som båtsmän till de tre båtsmanstorpen, barnhusbarn, flyktingar från Estland och stadsbor som upptäckt skärgården och Runmarö. Stadsborna hyrde redan på 1800-talet in sig hos öborna och blev så småningom också gäster på något av de många pensionaten. Bland dem fanns författarna August Strindberg, Hjalmar Söderberg och Gustaf Janson. Poeten Tomas Tranströmer, vars ursprung är en lotssläkt på Runmarö, tillbringade alltifrån barndomen sina somrar i morfaderns hus i Gatan. Tidigt kom också många konstnärer som Severin Nilsson och Ida Gisiko-Spärck tätt följda av bl.a. Axel Törneman, Nils Tydén, Oskar Bergman, Garibaldi Lindberg och Lars Boethius. I litteraturen och konsten har författarna inspirerats av och beskrivit Runmarö. Ön som snart inte längre skulle vara ett fiske-, jordbruks- och lotssamhälle blev samtidigt ett modernt samhälle med arbetspendlare och en omtyckt plats för fritidsboende.