En skildring av den svenska landsbygden under den period då grunden lades för det moderna jordbruket. Befolkningen mer än fördubblades. Nyodling, utdikning och stenröjning förändrade landskapet radikalt, skiftesrörelserna sprängde byarna och nya redskap införs. Här beskrivs också de sociala förändringar till följd av att en stor obesutten klass av torpare, backstugusittare och statare växte fram vid sidan av bönderna.

Presenterar det tidiga 1700-talets agrarsamhälle och jordbrukslandskap – bönder, bondgårdar och byar, ståndspersoner och storgods liksom dåtidens åkerbruk och jordbruksredskap.

Här beskrivs också de stora förändringarna. När böndernas ställning stärktes under 1700-talet, ledde detta till kraftig produktionsökning. Nyodlingen medförde ökat behov av arbetskraft, vilket gjorde att många torpare och backstugusittare kunde försörja sig. Järnet slår igenom som redskapsmaterial: järnplogar ersatte träplogar och årder. Sverige hörde till de områden i världen där sådana redskap tidigast togs i bruk.

Ett viktigt led i förändringarna var skiftesrörelserna: storskifte, enskifte och laga skifte. De har förr ofta beskrivits som en tvångslagstiftning genomförd av myndigheterna. Här presenteras den syn som vuxit fram genom senare årtiondens forskning. Bönderna deltog aktivt i processen genom att i många fall själva ansöka om skifte.

Omkring 1870 var Sverige fortfarande ett agrarsamhälle. Aldrig hade så många bott på den svenska landsbygden som då. Men grunden lades i allt raskare takt för den kommande industrialiseringen.

Den agrara revolutionen är den tredje delen av fembandsverket Det svenska jordbrukets historia.

---

Carl-Johan Gadd är docent och universitetslektor vid ekonomisk/historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Född i Göteborg, numera bosatt i Sollebrunn utanför Alingsås. Han har skrivit flera arbeten om 1700- och 1800-talens jordbruk och artiklar i läroböcker och populärvetenskapliga arbeten.