Följ med på en samtidsarkeologisk utflykt genom Tjustbygden i ­Småland.Där hade varje tidsepok sitt eget formspråk och sina egna trender. Till viss del lever gamla tider kvar i Tjust. I form av rostade delar, sönderslagna neonskyltar, förmultnade fasader eller över­växta husgrunder kan vi beskåda det som en gång varit en blomstrande verksamhet. Ortens bensinstation, frisörsalongen, lanthandeln eller caféet med de pråliga neon­skyltarna var en ­naturlig mötesplats i vårt samhälle förr. Här kan du även få en inblick i flera företag som fanns i Tjust och hur de annonserade för att nå sin målgrupp i det svenska folkhemmet mellan 1920 och 1979. Man träffades, handlade, fick service och jobbade ofta lokalt. Detta var en tid då mediatekniken var ­analog och det mesta var i svartvitt. Internet, reklam-TV, mobiltelefoni och datakommunikation var ännu inte var mans egendom. Lokaltidningen Västerviks-Tidningen var oftast det media som kunde framföra de olika ­företagens budskap. Det fanns även över 25 aktiva fotbolls­föreningar i Tjust och derbymatcherna spelades ofta med bara några gärdens avstånd från varandra. Man skickade fortfarande vykort till varandra, ofta med ­motiv från någon communal byggnad eller badplats från orten. Vart tog ord som ekipering, dynamo, grammofon, kioskvältare och utensilier egentligen vägen?