Ett betraktande av Björn Wessmans måleri kan liknas vid upplevelsen av klingande musik. För Björn Wessmans måleri är klangrikt, koloristiskt stämt och utfört med ett inkännande visuell intonation. Hans måleri från senare tid är ofta koloristiskt högt uppdrivet med vibrerande, intensiva färger som talar sitt alldeles eget språk. På 1980-talet var koloriten mer dämpad, men liksom idag förmedlad med exceptionell känsla för färgen som visuellt uttrycksmedel. Björn Wessman utgår i sitt egensinniga konstnärskap från upplevelse roch studier av naturen, men han stannar inte vid det. Starka visuella intryck, minnen och känslorinför naturen omskapas därefter till nya världar, till särpräglade färgriken. Ur Karin Sidéns förord.