Skilda händelser ses som vändpunkter både i historien och i nutid. Man uppfattar övergångar. Det kan vara tekniska innovationer eller politiska omvälvningar som förändrar vardagslivet. Revolutioner för nya ledare med nya budskap till makten. Den etablerade ordningen välts överända vid krigsutbrott då stater griper till vapen och mobiliserar folkens resurser.
Perioden kring förra sekelskiftet bjuder på vad samtiden såg och eftervärlden uppfattat som en gränstid. Bilden som ska tecknas vill ge en överblick över det som kännetecknar denna epok. Som en tydlig skiljelinje och vändpunkt kom man att uppleva utbrottet av första världskriget.
Det som händer, tiden från ca. 1870 fram till 1914, kan uppfattas som en helhet där olika komponenter påverkar varandra, det som man med en modern teknisk term brukar kalla ett gränssnitt. Jag har valt rubriken Gränstid - 1900 på projektet, vilken syftar på interaktiva sammanhang, även om enskildheterna tidvis drar åt olika håll. Det är ändå en brytningstid med många gemensamma nämnare.
Inledande ska utvecklingen sammanfattas inom teater, musik och litteratur. För alla dessa estetiska verksamheter var det en omvälvande tid. I målarkonsten avlöste nya skolor varandra. På impressionismen följde målerisk symbolism, expressionism, futurism och kubism. Musik och litteratur hade en liknande utveckling. En översikt ska ges, bakgrunden tecknas.
Ett andra avsnitt ska ta upp tekniska och medicinska innovationer och naturvetenskapens framsteg och deras inverkan på vardagslivet. En ny vetenskap blev sociologin. Max Weber och Emil Durkheim analyserade samhällsförhållanden och social oro, spänningarna mellan de olika samhällsklasserna. Samtidens författare kunde hysa medlidande med de utsatta och sympatier för socialism. Den nya kvinnorörelsen möttes av både sympati och avståndstagande, ledde också till debatt om sexuella frågor. Sexologin blev även ett slags vetenskap. De religiösa banden började lösas upp, kritiken av kristendom radikaliserades i frigjorda kretsar. Men borgerlighetens värderingar dominerade.
Europa och Västerlandet såg den egna civilisationen som överlägsen. Rasläror som framfördes av Arthur Gobineau och H.C. Chamberlain blev i stort sett oemotsagda och fick stå som etablerade sanningar. Fördomar av det slaget blev också en grogrund för växande judefientlighet.
Den starka individen knöts till det kapitalistiska systemet, en idé som förfäktades av Karl Marx och Max Weber. Mycket i tiden kretsar kring individen. Geniet och undantagsmänniskan hyllades av Max Stirner. Optimistiska stämningar och livsbejakelse inspirerades av den mångtydige Friedrich Nietzsche, inte minst då han i en framtidsvision såg Övermänniskan som en släktets slutprodukt. Till den förkunnelsen anknöt Maurice Barrès i sin romanserie Le culte du moi.
Individer med säregna psyken skildrades av andra författare i verk som tog upp vilsenhet och främlingsskap i tillvaron. Den nya psykologin analyserade svårtolkade själsliv.
Högkonjunkturer och ekonomiska depressioner växlade. En allmän nedgång kom 1907. Konflikter uppstod och skärptes, mellan stater särskilt den mellan Frankrike och Tyskland. Det fanns en allmän osäkerhet, motsatta stämningar och förhoppningar, både tro på kriget som en oundviklig nödvändighet och pacifism som deklarerade hopp om en evig fred. Kriget kom delvis som en följd av oklarheter och missförstånd. Den tyske kejsaren trodde länge på engelsk neutralitet. I England rådde tvekluvenhet. Till slut blev det generalernas beslutsamhet och arméernas mobiliseringar som avgjorde.
