Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) är ett omfattande infrastrukturprojekt för att möta de nya krav som ställts på reningen av det avloppsvatten som släpps ut i Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Men också för att öka kapaciteten på reningsverken för att klara befolkningstillväxten i Stockholmsområdet. I första hand fram till år 2040 men även för ytterligare tillväxt. Sedan år 2014 har Mats Renhuldt följt SFA-projektets ekonomi, varit ekonomiskt biträde åt ett antal berörda fastighetsägare samt följt tillståndsprocessen i Mark- och miljödomstolen från det första beslutet i Stockholms kommunfullmäktige i maj 2014 till avslaget i Mark- och miljööverdomstolen i maj 2018.
Under dessa fyra år har han skrivit en mängd promemorior och rapporter som underlag till handlingar som sänts in till Mark- och miljödomstolen.
Han presenterade också muntligen en ekonomisk analys av projektet vid huvudförhandlingen i domstolen i september 2017.
Det här är en rapport om projektet och beslutprocesserna med tonvikt på ekonomin i projektet. På det sättet vill Mats Renhuldt sprida kunskap om projektet som särskilt ekonomiskt, men även miljömässigt, gått överstyr.
Om man tar med samtliga samhällsekonomiska kostnader så talar vi här om, som det ser ut nu, ett åtta år försenat numera 20-miljardersprojekt, som initialt skulle kosta 5,5 miljarder kronor.
Med tanke på alla skriverier om kostnaderna för projektet Nya Karolinska Sjukhuset (NKS), och om tunneln genom Hallandsåsen som kostade 9 miljarder kronor över budget och blev 18 år försenat, kan det vara av allmänt intresse att förstå vad som gått snett med SFA. Det finns även projekt som håller budget, det åttaåriga 20 miljardersprojektet Citybanan, järnvägstunneln under centrala Stockholm, är ett sådant. Det är inte heller riskfritt med stora tunnelprojekt. Allvarliga arbetsplatsolyckor har skett och byggnadsarbetare har omkommit.