Ett fång rosor
Några med taggarna kvar
Denna samling dikter har tillkommit under en lång (ca. 60 år) följd av år.
Har sammanställts med avsikten att bl.a. fungera i stället för memoarer.
Därför är inget bundet i teman eller sorterat på annat sätt.
Slumpen har fått avgöra ordningsföljden
Rosen fäller sina kronblad slumpvis, framför dina fötter. Inga behåller den
för sig själv. På varje blad står något skrivet. Kanske till tröst, eller för att
göra någon glad. Läs min vän och begrunda. Gör som Sidensvansarna,
flockas kring de sura rönnbären. Det varslas om en svår vinter.
Sök tröst och lust att leva, i orden.