Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans.

Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden.

Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt.

De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre.