Länge har 1600-talets politiska historia fokuserat på maktkampen mellan adel och kungamakt. Ändå bestod den svenska riksdagen också av tre ofrälse stånd: bönder, präster och borgare, ett faktum som gjorde att Sverige hade bredare politiskt representation än de flesta europeiska länder. I denna avhandling studeras deras politik i frågor som rörde maktfördelningen i riket. Den visar att de ofrälse inte var så underdåniga kungamakten som man hittills antagit: snarare visar de en betydande flexibilitet mellan offensiva krav och patriarkal underdånighet, beroende på vilka styrkeförhållanden som rådde. I avhandlingen analyseras också de spelregler som styrde riksdagen och de ofrälse ståndens organisatoriska förutsättningar. Slutligen diskuteras den svenska riksdagen i en internationell kontext - hur kunde vissa parlament och ständerförsamlingar överleva i ett Europa som allt mer präglades av absolutistiska monarker?
Joakim Scherp (f. 1968) är utbildad vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är äldre politisk historia med ett underifrånperspektiv och med användning av modern institutionalistisk teoribildning.