Detta avhandlingsarbete svarar på flera frågor om kollaborativt
skrivande på en högskoleutbildning. Hur kan skrivsamarbete bidra
till studenters socialisering in i en skrivpraktik? Hur förhåller sig
studenter med olika bakgrund till den pedagogiska praktiken på en
utbildningsinstitution? Hur utvecklas studenternas rapporter och
vad kommenterar lärarna i dem? I avhandlingen följs tre studenter
med olika bakgrund som skriver laborationsrapporter i olika gruppkonstellationer
mellan två och fyra terminer.
Studien visar att studenternas bakgrund har betydelse för hur deras
skribentprofil gestaltas i de kollaborativa skrivargrupperna. Den
student som har andraspråksbakgrund efterfrågar ofta stöd, inte minst
i språkriktighetsfrågor, och åberopar ofta lärarens röst som argument.
Den student som har tidigare erfarenhet av akademiskt skrivande,
framstår som en rutinerad skribent, bl.a. genom att hon vågar sig
på att avvika från instruktioner och läraranvisningar. Den tredje
studenten använder sin erfarenhet av laborationsrapportskrivande
inom yrkeslivet i samtalen för att få igenom sina åsikter.
Avhandlingen visar också att studenternas skrivsamarbete fungerar
som ett gott redskap när det gäller att söka stöd, ge synpunkter
eller testa och befästa genrekunskaper. Studenterna förhandlar om
textinterna kriterier men i mindre utsträckning om kopplingen mellan
texten och kulturella värden. Dessa resultat diskuteras i relation till
den pedagogiska praktiken, dvs. vad som explicitgörs i undervisning
och vad lärarna kommenterar.