Gustaf och Johanna träffas på en disputationsmiddag i 50-talets Stockholm. Han är obekväm i sin frack. Under ytan kommer han alltid att vara en bondpojke från en lappmarksby. Hon är en fin flicka, som undrar om det här är kvällen hon till slut ska träffa den rätte. Hennes tyska pappa skulle ha ärvt en juvelfirma, om det inte blivit svåra tider i Tyskland efter första världskriget.
Gustaf är psykiater, och Johanna utbildar sig för att bli psykiater. För honom är livet en kamp och har alltid varit det. När han misslyckas är det bara en bekräftelse på det han redan innerst inne vet att han är värdelös. Johanna anar inte att hon ska tvingas vara starkare än hon någonsin kunnat föreställa sig; starkare än vad en människa ska behöva vara.

Marianne Stenstedts sanna berättelse handlar om kärlek som aldrig tillåts nå ända fram och om en hisnande klassresa under folkhemmets framväxt.