Läkaren och författaren Axel Munthe (1857-1949) är för den breda allmänheten främst känd som drottning Victorias läkare och för Boken om San Michele (1930), som översatts till ett fyrtiotal språk och gjort Munthe till en av de mest lästa svenska författarna någonsin.
Mindre bekant är Munthes övriga litterära produktion, i dag nästan bortglömd. Av en samtida kritiker beskrevs han som en av de finaste och egendomligaste prosalyriker, som skrivit på svenska och hans verk som en högt odlad andes vida och fria tankar förmedlad genom en stil raffinerad i sin förnäma enkelhet. Av Strindberg blev omdömet ett annat: Hvilket as till karl! Fy Fan!
Brev & Skisser innehåller Munthes samlade texter, skrivna och publicerade åren 18851909.
Under koleraepidemin i 1880-talets Neapel och dess fattigkvarter fick Munthe bekänna färg i alla avseenden. Fantasi, inlevelse och medkänsla var hans största tillgångar som läkare. Han berördes av de fattigas lidande och tyckte att han liksom bars av vingar, på väg från sjuksäng till sjuksäng. I varje hus fanns sjukdomen. I början lovade hans behandlingar gott. Men sedan. Döden fick ofta sista ordet. Redan i dessa resebrev, från ganska unga år, är det uppenbart att Munthe betraktade världen på ett alldeles eget sätt. Kanske var tanken på den ständigt närvarande döden hans utgångspunkt både som läkare och författare.
Carl-Magnus Stolt i bokens efterord.
Boken avslutas med en utgivningshistorik av Bengt Jangfeldt.
Samtidigt med Brev & Skisser utges Axel Munthes Röda korset & Järnkorset i svensk originalutgåva