Martinus förklarar att världsalltet i sin helhet är ett levande väsen. Den mänskliga organismen är ett mikrokosmiskt vintergatssystem, och reinkarnationsprincipen är en realitet i det stora såväl som i det lilla. Den kosmiska klarsynen avslöjar att ”tomrummet mellan alla stjärnorna eller partiklarna endast fysiskt sett är ett tomrum, och att det i verkligheten är uppfyllt av det verkliga väsendet självt och dess väsenskärna, ett väldigt område, ett gigantiskt centralsystem av högpsykisk materia.” Det är från det så kallade tomrummet som hela systemet upprätthålls och dirigeras. Härifrån organiseras och kontrolleras partiklarnas hastighet och rotation.

Mänskligheten förs nu gradvis mot en allt större utveckling av humanitet och kärlek, mot allt större enhet och samhörighet. Detta kommer att medföra utomordentligt mycket gott för människan.

Innehåll:

• Universums vintergator • Reinkarnationsprincipen • Världsreligion och världspolitik • Pilatus, Kristus och Barabbas • Varför ska man förlåta sin nästa? • En glimt från världsåterlösningen • Getsemane trädgård • Ut ur mörkret • Den stora födelsen • Primitiv och intellektuell gudsdyrkan • ”Djurets avbild” och ”Guds avbild” • Bortom dödsfruktan • Döm inte • Vägen, sanningen och livet