I övergången från medeltid till modern tid spelade de italienska renässanshumanisterna en avgörande roll. Inspirerade av antika verk, som i många fall hade glömts bort sedan sekler i Europa, presenterade de nya idéer om etik, politik och pedagogik.
Till skillnad från hur fördomarna har gått i alla tider om humanister var framväxten av deras rörelse en direkt konsekvens av det allt mer urbaniserade samhällets behov av språkkunniga administratörer och politiskt insiktsfulla rådgivare. På så sätt blev deras tankar tidens viktigaste intellektuella strömning, karriärväg och statusmarkör. Men eftersom de verkade i skarven mellan de två stora epokerna i vår civilisation har deras insatser ofta marginaliserats, missförståtts eller förbisetts.
Det är inte att förundra att Humanismens födelse är den första presentationen på svenska om dessa modernitetens stigfinnare, utan vilka varken reformation eller naturvetenskaplig revolution kan föreställas ha ägt rum.
Anders Bergman (f. 1980) är fil.mag. i litteraturvetenskap från Uppsala universitet.