W.G. Sebald (1944–2001) har länge ­betraktats som en av de viktigaste ­författarna kring millennieskiftet, och hans prosa har kommit att inta en alltmer central plats i samtalet om vår tids ­litteratur. Men det finns också en helt annan sida av hans skrivande, som hittills passerat obemärkt: under nära fyra decennier producerade Sebald dikter. Många trycktes i tidskrifter, andra förblev outgivna fram till efter hans död. Mot slutet av sitt liv inledde han samarbeten med konstnärer, vilket utmynnade i två egenartade diktsamlingar där en tystlåten dialog uppstår mellan ord och bild.

Landskapsläsning är en långsam fotvandring i dessa oupptäckta omgivningar, som dröjer vid dikternas minsta detaljer och finner en säregen språklig miljö, rik på talande spår och undflyende innebörder. Genom att rikta uppmärksamheten mot det specifika i Sebalds hantering av den poetiska formen – allt från bildspråk och allusioner till radbrytningar och typografi – tecknar boken en ny bild av ett unikt författarskap.