Ann Lundvall gör i denna doktorsavhandling en gedigen genomlysning av Gunnar Ekelöfs konstsyn genom att följa spår i hans omfattande litteratur- och konstkritik, essäer, anteckningsböcker, brev och annat material, samt i diktningen. Interartiella och metapoetiska dimensioner friläggs i ett antal dikter med anknytning till bildkonsten, för att på så sätt låta dikterna själva komma till tals. Även dialogiska, mytologiska och genusorienterade aspekter lyfts fram i diktanalyserna.