Sverige har en lång historia av politiska, sociala och medicinska åtgärder med syftet att främja ungas hälsa och välbefinnande. Vi var bland de första länderna som förbjöd barnaga och ratificerade FN:s Barnkonvention. Vi har en tillsynsmyndighet för barnens rätt – Barnombudsmannen. Trots alla goda initiativ upplever svenska elever att de har en sämre hälsa och väl­befinnande än ungdomar i jämförbara länder och detta märks främst i de lägre tonåren. Denna åldersgrupp presterar även sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna.

Att vända denna negativa trend är både en utmaning och en möjlighet för elevhälsan. Skolans arbetsmiljö och studieresultaten har en avgörande betydelse för hur elever upplever sin hälsa och en god hälsa leder till bättre skolresultat. Att ge alla barn förutsättningar att trivas och lyckas i skolan kräver ett samarbete mellan alla yrkesgrupper i elevhälsan och kännedom om den forskning som identifierat framgångsfaktorer. Denna bok sammanfattar evidensbaserad kunskap kring barns hälsa, utveckling och lärande till praktiskt användbara riktlinjer för elevhälsans arbete.

Boken riktar sig till rektorer, pedagoger, skolpsykologer, skolkuratorer och givetvis skolläkare och skolsköterskor. Ett framgångsrikt elevhälsoarbete förutsätter kunskap om varandras kunnande och arbetssätt och ett tvär­professionellt samarbete.