Det uppstår och pågår flera olika dialoger i samband med en röntgenremiss. De involverar inte bara remittenten och radiologen, utan också patienten och många andra medarbetare som är delaktiga i vården kring patienten. Dessa samtal utspelar sig framför allt i tidsmässig närhet till undersökningen, men det finns också dialoger som sträcker sig över längre tid och som bidrar till kunskapsutveckling och förbättrat samarbete.

Röntgenremissens primära uppgift – att i ett dokument både klargöra undersökningens indikation och frågeställning samt beskriva och tolka dess resultat – beskrivs utförligt i skenet av dagens kunskapsläge och aktuella riktlinjer och rutiner. I den här boken diskuterar vi hur dessa dialoger ser ut, hur de fungerar, vad de innehåller och vilka som berörs av dem. Det är väsentligt för alla som i sin vardag hanterar radiologiska remisser att skaffa sig en fördjupad förståelse för hur de kommunikativa processerna fungerar, och hur de kan förbättras. Viktiga situationer, där beslut om remissen eller om fynd i undersökningen ska fattas eller vid berättigandebedömning, hantering av uppkomna fel och vid oväntade fynd, belyses särskilt, liksom hur olika typer av bias påverkar oss.

Målgruppen är i första hand AT- och ST-läkare i specialiteter som använder radiologisk diagnostik, samt i Bild- och Funktionsmedicin.