Bläddra

Educare 2014:1, Artiklar

Kategorier: Pedagogik Referensverk Referensverk, informationshantering och tvärvetenskap Samhälle och samhällsvetenskap Seriella publikationer och periodika Uppslagsverk och referensverk
Köp här

Educare 2014:1, Artiklar

Kategorier: Pedagogik Referensverk Referensverk, informationshantering och tvärvetenskap Samhälle och samhällsvetenskap Seriella publikationer och periodika Uppslagsverk och referensverk
Köp här
Educare är en sakkunniggranskad tidskrift som finns vid fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola. Dess ambition är att publicera artiklar från det breda fält som utgör det som benämns utbildningsvetenskap. Detta nummer (Educare 2014:1) består av fyra artiklar som samtliga lever upp till denna målsättning och tillsammans skapar en bild av vad utbildningsvetenskap idag kan handla om. I artikeln Elevers berättelser om sina upplevelser av högstadiet av Helena Andersson får vi ta del av skoltrötta ungas egna röster kring varför skolan inte alltid lyckas skapa lust och motivation. Relationerna till lärarna beskrivs av eleverna som centralt för att de ska finna mening i skolan. Detta resultat blir särskilt intressant i ljuset av den offentliga aktuella skoldebatten. I Magnus Perssons Blåst? Från kulturindustriell manipulation till entreprenöriellt lärande ges en kulturkritisk genomgång av hur skolan förhåller sig till kultur, marknadsekonomi och lärande. Genom analys av aktuella bloggar och med avstamp i klassisk kulturteori framträder en bild av hur talet om entreprenöriellt lärande bygger på paradoxer och hur det präglas av grandiosa anspråk vilket kan medföra en brist på kritisk reflektion. I artikeln Programarbetslag som stöd för nyexaminerade kärnämneslärare etablering som gymnasielärare skriver Per-Åke Rosvall om de hierarkier som uppstår inom olika lärarkategorier och gymnasieprogram inom den svenska gymnasieskolan. Enligt Rosvall värderas de teoretiska och högskoleförberedande programmen högre än de mer praktiska och yrkesförberedande. De aktuella PISA-undersökningarna har riktat fokus mot elevers läsförståelse, vilket äger relevans för den avslutande artikeln i detta nummer. I Michael Tengbergs Konstruktion och bedömning av förmågan att läsa (och förstå) skönlitterär text. Två nedslag i det nationella provets läsförståelsedel, åk 9 sätts bedömningen av nationella prov i svenska under lupp. Artikeln argumenterar för att det först måste finnas tillfredställande definitioner av elevers läsförståelse innan det går att bedöma utfall och resultat av det nationella provet.