Idag är jag en rödgrön 71-årig pensionär; morfar och farfar. Jag funderar mycket på vad det är för en värld och samhälle som blir mina barnbarns. Hur kommer deras vardagsliv att se ut? Kommer de att kunna leva ett tryggt och anständigt liv? Kommer de (för att citera HasseåTage) också att få ett glas öl? Jag lever nu med en växande insikt om att politik, och livet som sådant, handlar om att slå vakt om människovärdet och verka för att en planetskötarkultur blir samhällets norm. För att reda ut hur saker och ting hänger ihop har jag skrivit den här boken. Utgångspunkten är de växande klassklyftorna i samhället och att vi är i full färd med att såga av de grenar vi sitter på; galopperande klimatkris och utarmning av den biologiska mångfalden. Jag har ställt mig frågan vad det beror på. Och vad vi kan göra åt det. Att vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi är ingen naturlag. Systemet är skapat av människor och kan även förändras av oss människor. Som jag ser det har den tillväxtorienterade kapitalistiska marknadsekonomin nått vägs ände. Fortsatt exploatering av människor och naturresurser duger inte. Det krävs ett systemskifte.