Kungliga Musikaliska Akademien grundades 1771. Dess barndom var svår trots att det var välbärgade individer ur Stockholms överklass som valdes som medlemmar. En av akademiens  legendariska sekreterare konstaterade 25 år senare att akademiens primära syfte då verkar ha varit att anordna ett eget lotteri och att styrelsens roll var att avnjuta "de goda Måltider, som wankades hos Gumman Noach eller Simsons hwid hwarje Lotteri-Dragning". Så småningom kom kungliga donationer. Riksdagen började bidra med årliga anslag. Från mitten av 1800-talet har en stor mängd donationer kommit från privatpersoner. Akademien har därför nu att förvalta donationsfonder om sammanlagt runt en miljard kronor. Fondernas urkunder anger de ändamål som akademien måste rätta sig efter.

Under runt halvtannat sekel var undervisningen vid konservatoriet akademiens viktigaste uppgift. Därtill kom att bygga upp ett musikbibliotek och senare även ett musikmuseum och ett musikhistoriskt arkiv. Under senare delen av 1900-talet blev dessa fyra verksamheter överförda till statliga myndigheter. Musikaliska Akademien har sedan 1981 ägnat sig åt att föra musiklivets talan i det offentliga, driva angelägna utvecklingsprojekt och fördela medel ur cirka 150 donationsstiftelser.

Ekonomihistorikern Staffan Albinsson beskriver här Kungliga Musikaliska Akademiens 250 år med fokus i hur dess verksamheter utvecklats med hjälp av Riksdagens och privatpersoners finansiering. Det ger ett nytt spännande perspektiv på akademiens historia och nutid.

Staffan Albinsson är sedan 2010 knuten till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Dessförinnan verkade han i flera decennier som bland annat länsmusikchef, orkesterchef och konserthuschef. Hans musikekonomiska artiklar har publicerats i flera internationella vetenskapliga tidskrifter.