I en samling kortare essäer utforskar hon gränslandet mellan ett rikt yrkesliv och pensionen. Frimodigt tar hos sig an det som för en del innebär en utvecklingskris men lyfter också de möjligheter som öppnar sig. Där inte förnuftet och den stränga logiken räcker till, försöker hon också fånga känslorna i diktens form.

Perspektiven växlar mellan hennes starkt personliga erfarenheter och de mer allmänna. Hon ställer sig frågor som ”Kan livet någonsin bli lika meningsfullt som tidigare? Och vad gör man av all tid?”.

Läs mer på www.fripress.se