”Jag stod nu inför ett fasansfullt val mellan ett liv fyllt av dödsskräck och att bära hand på mig själv, och jag måste välja. Modet att lämna världen genom självmord hade jag inte och tanken på att behöva stanna där fyllde mig med skräck. Klämd mellan livets helt vissa kval och evighetens ovissa fasor, lika oförmögen att leva som att dö, tillbringade jag den sjätte timmen av min flykt så full av våndor av ett slag som ingen levande människa ännu kunnat berätta om.” Den store tyske författaren Friedrich Schillers (1759–1805) skönlitterära röst är först av allt dramatikerns, i någon mån lyrikerns, men han skrev också en del epik och då oftast av ett psykologiskt inkännande slag och här skulle man kunna säga att kriminalrapporten "Förbrytaren – en sann historia" (1786), om mördaren Christian Wolf, är typexemplet. I stället för att uteslutande uppehålla sig vid handlingarna går han in i sin huvudpersons själ och undersöker skrupulöst det som rör sig i dennes samvete. Här presenteras för första gången "Förbrytaren – en sann historia" i svensk översättning av Bodil Zalesky som också har skrivit ett initierat förord till utgåvan och i ett appendix till boken berättar om Schillers sista drama "Wilhelm Tell".