Bläddra

Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997 : med särskild hänsyn till perioden 1571-1751

Kategorier: Befolkning och demografi Samhälle och samhällsvetenskap Sociologi Sociologi och antropologi
Köp här

Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997 : med särskild hänsyn till perioden 1571-1751

Kategorier: Befolkning och demografi Samhälle och samhällsvetenskap Sociologi Sociologi och antropologi
Köp här
För Sverige inom nuvarande gränser saknas folkmängdsuppgifter eller är svårtillgängliga för äldre tid. I olika handböcker cirkulerar totalsiffror på folkmängden 1571 och cirka 1630, men bara för de områden som vid den tiden tillhörde Sverige. Tätbefolkade och under senare tid erövrade områden som Skåne ingår då inte. Den totala folkmängden för det nuvarande statsområdet har uppskattats för perioden 1700-1750 och fr o m 1749 kan uppgifter på riks- och länsnivå hämtas från Statistiska centralbyråns föregångare Tabellverket. Även från tiden före 1750 förekommer en del mer eller mindre väl grundande skattningar för län eller landskap. För mindre geografiska områden, som socknar och härader, är bristen på uppgifter dock stor. Hans Forssell publicerade sockenvisa hushållsdata för 1571 och gjorde länsvisa skattningar av folkmängden för områden som på den tiden tillhörde Sverige. Här förtjänar också förtroendeingivande folkmängdsberäkningar för 1500-talets Västerbottens socknar att nämnas. För Närke och Dalarna finns en hel del sockenkalkyler för olika år cirka 1620-1750 gjorda av kulturgeografer. För alla rikets städer har historikern Sven Lilja tagit fram uppgifter för ett antal tidpunkter mellan 1570 och 1810. I övrigt finns för äldre tid endast uppgifter för enstaka härader eller socknar. Först för tiden fr o m 1805 finns tryckta folkmängdsuppgifter för hela landet på sockennivå. Närmare hänvisningar till dessa olika uppgifter kommer att ges efterhand i det följande.Bristen på äldre uppgifter, särskilt för de gamla dansknorska områdena, liksom successivt ändrade administrativa gränser (läns-, kommun- och sockengränser), medför svårigheter när det gäller att följa utvecklingen på längre sikt för det nuvarande Sverige som helhet, men också när det gäller utvecklingen på landskaps-, läns-, härads-, kommun- och sockennivå.För att råda bot på en del av dessa brister startades forskningsprojektet Sveriges befolkning 1571-1751 med stöd av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Syftet var att rekonstruera och tillgängliggöra lokala befolkningsdata för tiden före tabellverket för hela det nuvarande Sverige samt undersöka regionala skillnader i folkmängdsutvecklingen. Eftersom uppgifter för städerna redan publicerats genom Liljas arbete, har det här aktuella projektet koncentrerat sig på landsbygden. Resultatet redovisas i föreliggande rapport.