Boken om småbönderna vid Skoga på Gotland inger samma närhet och äkthet som Thomas Westers tidigare fotografiska böcker. Även i denna nya bok finns skildringar av den ömsesidiga tillgivenheten mellan människa och husdjur. Som förstås i bilderna av brödernas arbete med mockning, vallning, mjölkning, kalvning, och andra göromål förknippade med en mjölkbondes vardag runt kreaturen. I kontrast med dessa långa arbetsdagar med djur och jord under höst, vinter, vår och sommar finns också stunderna i vilsamt kelande med någon av huskatterna i det varma bondköket. Thomas Westers tidigare böcker om katter (”Katter” utgiven på Trevi förlag 1985 och 1989) fick ett starkt internationellt gensvar, och har givits ut i många länder under 1980- och 1990-talen, varav flera utgåvor med förord av Doris Lessing. För den som inte kan se sig mätt på varma bilddokumentationer av djur och människa kommer framöver även en uppföljare av dessa kattböcker. Denna gång med utgångspunkt från gården Skogas kattpersonligheter på Gotland.
Kerstin Jonmyren som skrivit texterna i boken, har tidigare medverkat i olika gotlandsrelaterade böcker och tidskrifter, bl.a. ”Boken om Vamlingbo och Sundre”, utgiven 1997. Jonmyren var ordförande i Hoburgs hembygdsförening under tio år och är verksam i gotländskt föreningsliv, främst föreningar rörande gotländskt språk och kultur. Bröderna och även deras två systrar Ingrid och Anna på gården Skoga är porträtterade i texter utifrån Kerstins personliga vänskap till Skoga och dess ägare under 1970-talet och framåt.
Hon är en berättare som sätter vardagens små egenheter på plats i ett historiskt sammanhang med stänk av både humor och allvar.
Allvaret förstärks i slutet av boken. Där finns även ett mörkt kapitel, där det handlar om andra världskrigets beredskap och påverkan på storsudrets invånare och krigets förändring av det gotländska landsbygden. Dessutom berör Kerstin Jonmyren emigrationen från Gotland, frikyrkornas framväxt under sena 1800-talet samt tekniska landvinningar, som telefon och elektricitet, vilka sent omsider berikade storsudret. Till detta berättar hon översiktligt och levandegör med detaljer om umbäranden på grund av vedbrist och matransoneringar, då krigsvintrarnas bistra vädersituation med långa perioder med ovanligt låga temperaturer dessutom pressade ortsbefolkningen.
