Ett svek, ett svartsjukedrama av triangelkaraktär kvävde halskanalen med sin lögn. Huvudkaraktären ville få fram sanningen i ljuset. Den kommunikationen var omöjlig. Att vinna halsens seger, att uttrycka sig skedde genom kärlek. Det var ett inre krig på sexualitetens vägar. Det var också en reningsprocess från ett tidigare svek, ett salt hav av starka känslor. Sötman hade kletat sig fast och blockerat det fria flödet. Dagligt ihållande sex var ett stillestånd som krävde sin upplösning genom en upprepning och ett aktivt motstånd. Huvudkaraktären, ett jag i den här berättelsen, vägrade sexuella övergrepp, om så andliga, för att kunna släppa fram det fria flödet i halschakrat. I halsen hade sveket fastnat och täppt till med sin förljugenhet. Tre personer slet i varandra för att bli två. Tillslut gick var och en sin egen väg.