Antikens och medeltidens berättare broderade vidare på Bibelns ofta knapphändiga uppgifter, och deras historier fascinerar människor än i dag. Maria Magdalena följde Jesus, Judas förrådde honom, Pontius Pilatus dömde honom och Josef av Arimataia begravde honom. Men varför? - och vad hände efteråt? Hur kom det sig att Judas Iskariot valde förräderiets väg? Vilka konsekvenser fick korsfästelsen för Pontius Pilatus? Hur gick det för Maria Magdalena efter det att hon vittnat om uppståndelsen och hur reagerade judarna på att Josef av Arimataia ordnade en grav åt Jesus? Allt detta är frågor som senantikens och medeltidens människor inte kunde låta bli att ställa sig. Dick Harrison visar hur berättelsens väv under medeltiden, och i modern tid, har blivit allt större, brokigare och alltmer avlägsen från den bibliska källan. Maria Magdalena blev både ångerfull synderska och helgon i Provence. Josef av Arimataia kom att förknippas med den Heliga Graal. Enligt västeuropeiska berättare blev Pilatus en fördömd självmördare, enligt afrikanska berättare ett kristet helgon. Judas Iskariot har stundom utpekats som världens vidrigaste syndare men har också tolkats som en gudomlig vishetslärare med eget evangelium. Utifrån personlig nyfikenhet och med en spännvidd från medeltidens fantasifulla helgonlegender till vår tids filmer och populärlitteratur beskriver Dick Harrison mycket mer än den omfattande legendfloran kring de historiska personerna. Han skildrar även hur förrädaren, skökan och självmördaren förvandlades till starka symbolgestalter, till personifikationer av tidlösa trauman, vilka har lika stor betydelse för våra dagars människor som för våra förfäder.