Magnus Lönn
Efterord av Bengt af Klintberg
Magnus Lönn är konstnären som hittar bokstäver
där ingen före honom har brytt sig om att leta. Det passar bra att hans efternamn är Lönn, för bokstäver och träd har mer med varann att göra än man kan tro. Ordet ”bokstav” är från en tid då de flesta inte hade tillgång till papper och pergament att skriva på. I stället använde man bokträdets trä, avsågat och tillhyvlat så att det erbjöd en slät, långsmal yta. Där ristade våra förfäder runor med raka streck som kallades stavar. Bok + stav = bokstav.
Att skogens träd, särskilt deras kvistar, löv och barr, kan användas att skriva med har Magnus Lönn visat många gånger. Han har skrivit de vackraste brev man kan tänka sig med hjälp av lönn-näsor, björklöv och tallbarr. Han har låtit blyertspennor, som ju tillverkas av träd, bli träd igen med ett rotsystem som växer
ut där suddgummit annars brukar sitta. Han har satt ihop klädnypor av trä till bokstäver och ord. Innan han blev konstnären som lärde både barn och vuxna vilka underbara lekar man kan leka i bokstävernas värld var han en av stöttepelarna i Byteatern i Kalmar.
Byteatern föddes sommaren 1971 ombord på
en tvåmastad galeas som gjorde strandhugg i Östersjöhamnar och bjöd på teaterföreställningar. Skeppare ombord var Magnus bror Anders Lönn.
Sen gick man i land i Kalmar och blev länsteater
i Kalmar län. Magnus deltog som scenograf och manusförfattare. Han iscensatte också överraskande scenhändelser där sopkvastar spelade en lika viktig roll som skådespelarna, och han uppfann ett nytt sätt att spela barnteater som han kallade bokstavsteater. En av föreställningarna kallade han M som i fågel. (M som i fågel?? tänker du, men har du inte sett vilken bokstav den flygande fågeln där uppe i skyn liknar?)
När teaterscenen inte räckte till blev konstmuseerna och bilderböckerna skådeplatsen för Magnus Lönns skapande fantasi. Han blev konstnär och pedagog på heltid och har gjort flera utställningar om alfabetet
i Riksutställningars regi. Det är utställningar som har väckt förtjusning runtom i Sverige, och delar av dem finns dokumenterade i Civil o(rd)lydnad (1999), Bråkstavsboken (2002) och Fantastikboken (2013).
Både utställningarna och böckerna innehåller rapporter från landet Undrien, beläget hitom både Tankrike och Tystland.
En som skulle ha känt sig hemma i Undrien är Carl von Linné, han som skrev verket Om undran inför naturen. Båda är systematiker; liksom Linné vill Magnus Lönn upptäcka, benämna, upprätta listor. En annan invånare i Undrien är Pippi Långstrump, hon som är sakletare. När Magnus Lönn är ute och går hittar han bokstäver överallt: ett gem, en trasig plastgaffel, en skosula. Liksom Pippi är han uppfinnare: Pippi åker skridskor med skurborstar under fötterna, Magnus Lönns skrivskor har blyertspennor under sulorna.
I den nya boken Bullerkytta känner vi igen mycket av byggmaterialet från de tidigare böckerna: blyertspennor, suddgummin, skor. Ny är den okända fauna som håller till i fantasins undervegetation och som här presenteras i ord och bild: fumlingar, njutdjur, grubban. Kanske hamnar några av dem i magen på orddjuret när det är ute bland spirande bokstäver och alfabetar.
Redan från starten har Magnus Lönn vänt sig till en ung publik, en publik som inbjuds att följa med på hans på samma gång lekfulla och filosofiska upptäcktsfärder i bokstävernas värld. Men med åren har det blivit
allt tydligare att även vuxna med leklusten i behåll
kan känna sig inbjudna. Magnus Lönn odlar samma nonsenspoesi som Beppe Wolgers gjorde på 1950-talet i Djur som inte... och Povel Ramel lite senare i Lingonben. Ibland kommer man rentav att tänka på 60-talets konkreta poesi där bokstäver och ord kunde bli bilder på boksidorna.
Men ännu tydligare är att Magnus Lönns förtrollade värld har djupa rötter i den svenska språkmyllan. Han förvandlar en klädnypa till ett kärlekspar som osökt
för tankarna till den kända bohuslänska hällristningen från bronsåldern. Han diktar vidare på medeltidens bakvända visor och barnramsor. Han låter ett av sina nyupptäckta smådjur heta Vä, precis som den forntida staden i nordöstra Skåne som låg bara någon mil från konstnärens nuvarande bostad i Brösarp.
Välkommen till Undrien, med eller utan reseintyg!
Bengt af Klintberg