Den agrara revolutionen : 1700-1870
Den agrara revolutionen : 1700-1870
Presenterar det tidiga 1700-talets agrarsamhälle och jordbrukslandskap – bönder, bondgårdar och byar, ståndspersoner och storgods liksom dåtidens åkerbruk och jordbruksredskap.
Här beskrivs också de stora förändringarna. När böndernas ställning stärktes under 1700-talet, ledde detta till kraftig produktionsökning. Nyodlingen medförde ökat behov av arbetskraft, vilket gjorde att många torpare och backstugusittare kunde försörja sig. Järnet slår igenom som redskapsmaterial: järnplogar ersatte träplogar och årder. Sverige hörde till de områden i världen där sådana redskap tidigast togs i bruk.
Ett viktigt led i förändringarna var skiftesrörelserna: storskifte, enskifte och laga skifte. De har förr ofta beskrivits som en tvångslagstiftning genomförd av myndigheterna. Här presenteras den syn som vuxit fram genom senare årtiondens forskning. Bönderna deltog aktivt i processen genom att i många fall själva ansöka om skifte.
Omkring 1870 var Sverige fortfarande ett agrarsamhälle. Aldrig hade så många bott på den svenska landsbygden som då. Men grunden lades i allt raskare takt för den kommande industrialiseringen.
Den agrara revolutionen är den tredje delen av fembandsverket Det svenska jordbrukets historia.
Carl-Johan Gadd är docent och universitetslektor vid ekonomisk/historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Född i Göteborg, numera bosatt i Sollebrunn utanför Alingsås. Han har skrivit flera arbeten om 1700- och 1800-talens jordbruk och artiklar i läroböcker och populärvetenskapliga arbeten.