Bläddra

Undervisa i samhällskunskap : en ämnesdidaktisk introduktion

Kategorier: Barnböcker, ungdomsböcker och läromedel Läromedel Läromedel: samhällskunskap och social omsorg Läromedel: samhällsorienterande ämnen och humaniora Pedagogik Samhälle och samhällsvetenskap Undervisning i specifika ämnen

Undervisa i samhällskunskap : en ämnesdidaktisk introduktion

Kategorier: Barnböcker, ungdomsböcker och läromedel Läromedel Läromedel: samhällskunskap och social omsorg Läromedel: samhällsorienterande ämnen och humaniora Pedagogik Samhälle och samhällsvetenskap Undervisning i specifika ämnen
Köp här

Undervisa i samhällskunskap är en ämnesdidaktisk introduktion till undervisning och lärande i skolämnet samhällskunskap. Med utgångspunkt i vardagsnära beslutssituationer synliggörs hur ämnesdidaktiken kan fungera som en reflektionsarena för läraren inför de frågor och utmaningar som samhällsundervisningen ställer.

Exempel på sådana frågor är:
- Vad är samhällskunskap och varför ska man läsa detta ämne?
- Vad innebär det att kunna samhällskunskap?
- Vad kan undervisningen handla om?
- Hur kan ämnesinnehållet behandlas i undervisningen?
- Hur följer och bedömer man elevers kunskapsutveckling?

En central tankefigur i boken är att all undervisning sker i ett växelspel mellan handlingar, omständigheter och principer. Genom att öka sin förmåga att göra principiella didaktiska överväganden kan läraren utveckla ett mer professionellt förhållningssätt till undervisningen. Därigenom ges också eleverna bättre förutsättningar till lärande. På så vis bidrar den ämnesdidaktiska reflektionen till en undervisning som erbjuder mening, men också ett motstånd - två värdefulla förutsättningar för elevers kunskapsutveckling.

Undervisa i samhällskunskap vänder sig till såväl lärarstudenter som till verksamma samhällskunskapslärare. Boken kan med fördel utgöra underlag för ämnesdidaktiska samtal och bidrar därmed till att utveckla den ämnesdidaktiska kompetensen.

Om författarna
Ingegerd Ekendahl är universitetsadjunkt och verksam vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon har under 20 år arbetat som lärarutbildare i samhällskunskapsdidaktik.

Lars Nohagen är universitetsadjunkt och verksam vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. Han har i 25 år arbetat som lärarutbildare i samhällskunskapsdidaktik och dessutom skrivit flera läroböcker i samhällskunskap.

Johan Sandahl är gymnasielärare vid Globala gymnasiet och doktor i ämnesdidaktik vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Sagt om boken
"Genomgående knyts aktuell forskning och beprövad erfarenhet samman med klassrumsnära frågor. Bokens innehåll är komplext, men hela tiden finns en röd tråd kring hur undervisningens olika moment ska leda eleverna mot läroplanens olika mål. Det känns ambitiöst och genomtänkt. Jag upplever att innehållet kan hjälpa mig att samordna så att tidsbristen i ämnet blir mindre. --- För den som tycker att läroplanens förmågor är en utmaning ger boken många bra svar. Först och främst lyfts det specifika för förmågorna i ämnet samhällskunskap fram – hur tänker en samhällsvetare? Därefter presenteras sex olika tankeredskap som är enkla att använda när man studerar olika arbetsområden. Genomgående får läsaren genomtänkta exempel och modeller som man kan inspireras och använda sig av." skriver Åsa Johansson, 6-9-lärare i SO-ämnen, förstelärare, Trollehöjdskolan i Mullsjö i Alfa nr 6, 2015-12-14

"Bokens författare, Ingegerd Ekendahl, Lars Nohagen och Johan Sandahl, undervisar på olika nivåer och är verksamma inom de humanistiska ämnenas didaktik. Boken bygger på beprövad erfarenhet och följer till stor del författarnas medvetna, systematiska och principiella överväganden kring undervisningens planering och organisation. Boken är teoretisk och inte helt lättläst men innehåller en hel del ”guldkorn” som kan föra undervisningen framåt. En detaljerad innehållsförteckning avslutar boken som vänder sig främst till blivande och verksamma lärare på högstadiet och gymnasiet." skriver lektör Marianne Ericson i BTJ-häftet nr 18, 2015