Vilhelm Ekelund (1880-1949) tillhör en av de stora inom svensk litteratur. Mest känd är han för sin symbolistiska lyrik, men han skrev även en lång rad betydelsefulla essä- och aforismsamlingar. Poetiskt var Ekelund inspirerad av Ola Hansson, som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. 1916 och 1924 tilldelades han Samfundet De Nios Stora Pris. Han tilldelades även Frödingstipendiet, Bellmanpriset och Tegnérpriset samt blev 1937 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Ekelunds andra diktsamling, Syner, gavs ut år 1901 och den kom att bli hans till sidantalet mest omfångsrika diktsamling. Flera av dikterna tillkom under en resa till sydöstra Skåne. Här finns iakttagelser som kretsar kring syn, vision och dröm. Anknytningen till den kontinentala symbolismen framgår genom översättningar av och motton från Richard Dehmel och Paul Verlaine. Här framskymtar även influenser från Ola Hanssons 1880-talspoesi.